Långrösen och skeppssättningar i Gävleborgs län

Den 2 april tillträdde jag min anställning som vikarierande antikvarie vid Gävleborgs museum, detta två veckor efter att jag försvarat min avhandling i arkeologi vid Göteborgs universitet. Titeln på min avhandling är Östersjöns skeppssättningar. Monument och mötesplatser under yngre bronsålder (http://hdl.handle.net/2077/31901).

Redan första dagen i Gävle blev jag ombedd att skriva ett inlägg i museets blogg. Temat var givet och jag började sondera bland länets avlånga bronsålderslämningar. Något jag uppmärksammat som doktorand var likheten mellan vad som benämns långrösen och skeppssättningar. Båda dessa typer av lämningar finns också i Gävleborgs län och därför tänkte jag mig att lämna en mindre kommentar därom.

I länet finns 32 registrerade långrösen. Det största är 45 meter långt och 12 meter brett och det minsta är 5 meter långt. 75% är orienterade inom kompasspektret NV-SO till NO-SV. Inget långröse har blivit undersökt men de kan sannolikt dateras till bronsålder. I långrösena syns ofta en eller flera gropar och ibland också rester efter stenkistor. Flertalet har kallmurade kantkedja och i några fall finns resta stenar vid någon av kortsidorna.

Skeppssättningar är betydligt färre till antalet och jag har hittills kunnat lokalisera 7 stycken, vissa benämns dock skeppsformiga stensättningar eller rösen. Samtliga är 7-14 meter långa och 2,5-5 meter breda. Det är inom just den storleksramen som de flesta av Östersjöns skeppssättningar ligger.

Längd- och breddförhållanden på långrösen (n=32) och skeppssättningar(n=7) i Gävleborgs län

Det finns främst två skeppssättningar som fångar mitt intresse lite extra. Båda ligger i Rogsta socken och har fornlämningsnummer 31 och 35. Den första ligger inom ett område som kallas Högarna och som innefattar två gravfält. Här finns, förutom skeppssättningen, 8 större stenrösen, 2 långrösen och några mindre stensättningar. Samtliga dessa fornlämningar ligger ovanför 25-meterskurvan och låg när de byggdes på en utskjutande udde nära dåtidens strand med en fin utsikt över Bottenviken.

Skeppssättningen på det södra gravfältet vid Högarna är 14 meter lång och 4 meter bred. Den är intressant eftersom den ligger direkt sydväst om det största röset. Detta är ett vanligt förekommande fenomen bland bronsålderns skeppssättningar i Östersjöområdet och dessa ligger nästan alltid på den södra sidan om röset. Ibland kan det se ut som om skeppet är på väg in i, eller på väg ut ur röset. Kanske är det också precis detta som är fallet.

De äldsta kända skeppssättningarna i Skandinavien dateras till den äldre bronsåldern och påträffas vanligen inuti högar eller rösen. Under den yngre delen av bronsåldern finns skeppssättningarna utanför röset och mina studier visar att de med tiden avlägsnar sig mer och mer från rösemiljöerna och blir därmed sina egna monument.

Den andra skeppssättningen av intresse i Rogsta socken (RAÄ 35) ligger i området som benämns Rishögarna. Skeppssättningen är 14 meter lång och 5 meter bred och även denna ligger på ett rösegravfält. Intressant med denna skeppssättning är att den har spetsiga, och tidigare sannolikt resta, stenar i ändarna och i mitten. Resta stenar i ändarna, så kallade stävstenar, är vanligt förekommande hos denna typ av monument. De centralt placerade stenarna däremot är inte alls lika vanliga och har konstaterats främst på Gotland, men också i Baltikum.

Rogsta tycks vara en socken med rikliga lämningar från bronsålder. Socknen innehåller en tredjedel av länets långrösen och hälften av skeppssättningarna. Samtliga av dessa har byggts intill den dåvarande kustlinjen omkring 25 meter över dagens havsnivå.

Om man jämför spridningsbilden av långrösen och skeppssättningar geografiskt så tar långrösena generellt vid där skeppssättningarna upphör. Detta är intressant inte minst då de, förutom formen, har en rad likheter med östersjöområdets skeppssättningar. Först och främst gäller det orienteringen, såväl långrösena som skeppssättningarna tycks generellt följa den dåtida kustlinjen.

Också storlekarna överensstämmer, även om långrösena tenderar att vara något bredare. Gävleborgs län största långröse är 45 meter långt och 12 meter brett. Detta att jämföra med Gotlands största skeppssättning som är 45 meter lång och sju meter bred. Det är också vanligt att båda typerna av monument ligger i rösemiljöer och att de uppträder i par. Av länets 32 långrösen ligger 8 i par.

Det är därför stor tid att undersöka ett långröse!

Till vänster: Karta över långrösema i Gävleborgs län. Utdrag från det digitala fornminnesregistret (http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html). Överst till höger: Skeppssättning från Gotland som täckts över av sten (RAÄ Alskog 170) (Foto Joakim Wehlin, Falun). Nederst till höger: Långröse i Norrala socken (RAÄ 19), Hälsingland. Röset är 40 meter långt (Foto Urban Sikeborg, Stockholm).

/Joakim Wehlin